När alla i världen vet att det sköna är skönt, uppstår det fula. När alla vet att det goda är gott, uppstår det onda. Därför: Varande och icke-varande alstrar varandra. Svårt och lätt fullbordar varandra. Långt och kort formar varandra. Högt och lågt lutar mot varandra. Ton och röst harmonierar med varandra. Före och efter följer varandra. Därför verkar den vise genom icke-handling och lär utan ord. Han låter allt ske utan att ingripa, ger liv utan att äga, verkar utan att förvänta sig något, fullbordar utan att göra anspråk. Just för att han inte gör anspråk, lämnar han inget som kan gå förlorat.
Djup reflektion
Vad handlar detta kapitel om?
Detta kapitel visar att alla motsatser är beroende av varandra. Skönhet och fulhet, gott och ont, är relativa begrepp. Den vise agerar utan att tvinga, genom att vara i harmoni med livets naturliga flöde, och gör inga anspråk på resultatet.
Vad har detta med mig att göra?
Jag inser att mina bedömningar av vad som är bra eller dåligt ofta skapar onödig stress. När jag accepterar att livet har båda sidor, kan jag vara mer avslappnad och mindre dömande mot mig själv och andra.
Vad ska jag göra idag?
Idag ska jag öva på att inte döma en situation som bra eller dålig. Istället ska jag observera den som den är, utan att reagera.
All in the world know the beauty of the beautiful, and in doing this they have (the idea of) what ugliness is; they all know the skill of the skilful, and in doing this they have (the idea of) what the want of skill is.
AI Modern
När alla i världen vet att det sköna är skönt, uppstår det fula. När alla vet att det goda är gott, uppstår det onda. Därför: Varande och icke-varande alstrar varandra. Svårt och lätt fullbordar varandra. Långt och kort formar varandra. Högt och lågt lutar mot varandra. Ton och röst harmonierar med varandra. Före och efter följer varandra. Därför verkar den vise genom icke-handling och lär utan ord. Han låter allt ske utan att ingripa, ger liv utan att äga, verkar utan att förvänta sig något, fullbordar utan att göra anspråk. Just för att han inte gör anspråk, lämnar han inget som kan gå förlorat.
Min reflektion
Vad inspirerar detta kapitel dig till? Hur kommer du att tillampa det?
