Kapitel 7

Himlen och jorden är eviga

天长地久。天地所以能长且久者,以其不自生,故能长生。
是以圣人后其身而身先,外其身而身存。非以其无私邪?故能成其私。
Himlen och jorden är eviga. Orsaken till att himlen och jorden kan vara eviga är att de inte lever för sig själva, därför kan de leva länge. På samma sätt ställer den vise sig själv efter andra och finner sig själv främst; han sätter sig själv åt sidan och finner sig själv bevarad. Är det inte på grund av hans osjälviskhet? Därför kan han fullborda sitt eget jag.

Djup reflektion

Vad handlar detta kapitel om?

Detta kapitel lär att evighet och beständighet kommer från osjälviskhet. Himlen och jorden varar för att de inte lever för sig själva. Den vise efterliknar detta genom att sätta andra före sig själv, vilket paradoxalt nog leder till att han själv blir främst och bevarad.

Vad har detta med mig att göra?

I mitt liv påminner detta kapitel mig om att sann framgång och varaktighet inte kommer från själviskhet, utan från att tjäna andra. När jag fokuserar på andras behov snarare än mina egna vinster, finner jag ofta att mina egna behov tillgodoses på ett djupare sätt.

Vad ska jag göra idag?

Idag ska jag medvetet sätta någon annans behov före mina egna i en konkret handling, till exempel att lyssna utan att avbryta eller erbjuda hjälp utan att förvänta mig något tillbaka.

Relaterade kapitel

Min reflektion

Vad inspirerar detta kapitel dig till? Hur kommer du att tillampa det?

Fraga Laozi om detta kapitel Helskarmschatt →