Kapitel 21

Den stora dygdens form

Tao 德 恍惚 精信

Original

孔德之容，惟道是从。
道之为物，惟恍惟惚。惚兮恍兮，其中有象；恍兮惚兮，其中有物；窈兮冥兮，其中有精。其精甚真，其中有信。
自古及今，其名不去，以阅众甫。吾何以知众甫之状哉？以此。

Översättning

Den stora dygdens form följer endast Tao. Tao som en varelse är svävande och vag. Vagt och dunkelt, men inom det finns former. Dunkelt och vagt, men inom det finns ting. Djupt och mörkt, men inom det finns en kärna. Denna kärna är mycket verklig, inom den finns pålitlighet. Från forntid till nutid har dess namn inte försvunnit; det är genom det vi skådar alla tings ursprung. Hur vet jag att alla tings ursprung ser ut? Genom detta.

Djup reflektion

Vad handlar detta kapitel om?

Kapitlet beskriver Tao som den djupa, obestämbara grunden för allt. Den stora dygden är inte en yttre handling, utan ett uttryck för Tao. Tao är vag och svårfångad, men inom den finns en verklig, pålitlig kärna som är källan till allt som finns.

Vad har detta med mig att göra?

Det påminner mig om att livets djupaste sanning inte är något jag kan greppa intellektuellt. Men om jag litar på den inre stillheten och intuitionen, kan jag ana en djupare ordning och tillit mitt i all osäkerhet. Jag behöver inte veta allt – bara vara öppen för det som är.

Vad ska jag göra idag?

Idag sätter jag mig i stillhet i fem minuter och andas lugnt. Jag försöker inte förstå eller analysera, utan bara vara närvarande med det som är – och känner efter om det finns en känsla av tillit eller djup inuti.

Relaterade kapitel

1 Vägen som kan vägledas 14 Det osynliga 25 Det Storas Fullhet

Min reflektion

Vad inspirerar detta kapitel dig till? Hur kommer du att tillampa det?

Fraga Laozi om detta kapitel Helskarmschatt →